Arbetsförmedlingen
Har inte förstått riktigt hur dom är funtade, varför ska jag söka jobb i hela landet? Får jag jobb i Malmö så kommer jag vara tvungen att splittra hela vår familj, stor är ju min sen tidigare och jag skulle inte lägga ansvaret på mannen att han ska ha båda barnen under veckorna och jag kommer hem max 1-2 dagar/helg, man kke jobbar helg.
Så hela lönen skulle nog gå till hyra och resor och fritidsavgift.
Då kan jag ju lika gott stanna hemma med mannen och barnen och timma på, söker jobb i min närhet, dit jag kan åka med buss alternativ samåka med mannen.
Med min utbildning så är risken stor att det blir ett yrke med udda arbetstider, ska då stor som är 8 år vara hemma själv kvällar och nätter eller finns det nattfritidsar?
Liten som snart är 3 skulle få vara på dagis runt 11 timmar per dag pga mannens arbete.
Mannen har ju fast arbete med en helt okej lön och han har troligast möjlighet att avancera inom firman och få än bättre arbetstider och lön.
Så om jag skulle få arbete i Malmö, och om vi vill leva ihop måste han då säga upp sig och söka arbete där med och hoppas på att få ett där och inte i Kiruna. Sen är vi så himla bortskämda med att vilja ha barnvakt nångång ibland max 1 gång i månaden för att kunna vårda varandra och vara vuxna ihop, kunna gå ut och äta och prata i några timmar. Bor vi i Malmö har vi inget socialt skyddsnät och ett sådant tar tid att skaffa.
Där vi bor nu har vi grannar som kan hämta på dagis om det skulle bli en lång dag för liten, om jag har 2 timpass samma dag, stor kan gå till samma granne från fritids, vår släkt bor här som kan vara barnvakt över en dag/natt/helg eller vecka
Visst förstår jag att det måste finnas regler, men de flesta regler borde ha undantag.
Varför splittra familjer och skilja syskon åt då inte föräldrarna har separerat?
Varför tvinga sambos där en har fast arbete att den andre ska söka jobb över hela landet?
När jag var 20 tog jag mina möbler och saker och flyttade till storstaden, var en impuls, jag ville bort från där jag bodde och se något annat, storstaden lät helt okej, så jag annonserade efter lägenhet och fick en.
Jag fick aldrig ett fast arbete där men jag timmade på ett ställe, sen blev jag gravid och flyttade hem till mina gamla hemtrakter.
Tror och hoppas att de flest ungdomar har staken att flytta över Sverige/världen i jatk på ett jobb, men att vilja separera familjer är fel.
Visst jag vill ha ett jobb, men inte till vilket pris som helst.
Så hela lönen skulle nog gå till hyra och resor och fritidsavgift.
Då kan jag ju lika gott stanna hemma med mannen och barnen och timma på, söker jobb i min närhet, dit jag kan åka med buss alternativ samåka med mannen.
Med min utbildning så är risken stor att det blir ett yrke med udda arbetstider, ska då stor som är 8 år vara hemma själv kvällar och nätter eller finns det nattfritidsar?
Liten som snart är 3 skulle få vara på dagis runt 11 timmar per dag pga mannens arbete.
Mannen har ju fast arbete med en helt okej lön och han har troligast möjlighet att avancera inom firman och få än bättre arbetstider och lön.
Så om jag skulle få arbete i Malmö, och om vi vill leva ihop måste han då säga upp sig och söka arbete där med och hoppas på att få ett där och inte i Kiruna. Sen är vi så himla bortskämda med att vilja ha barnvakt nångång ibland max 1 gång i månaden för att kunna vårda varandra och vara vuxna ihop, kunna gå ut och äta och prata i några timmar. Bor vi i Malmö har vi inget socialt skyddsnät och ett sådant tar tid att skaffa.
Där vi bor nu har vi grannar som kan hämta på dagis om det skulle bli en lång dag för liten, om jag har 2 timpass samma dag, stor kan gå till samma granne från fritids, vår släkt bor här som kan vara barnvakt över en dag/natt/helg eller vecka
Visst förstår jag att det måste finnas regler, men de flesta regler borde ha undantag.
Varför splittra familjer och skilja syskon åt då inte föräldrarna har separerat?
Varför tvinga sambos där en har fast arbete att den andre ska söka jobb över hela landet?
När jag var 20 tog jag mina möbler och saker och flyttade till storstaden, var en impuls, jag ville bort från där jag bodde och se något annat, storstaden lät helt okej, så jag annonserade efter lägenhet och fick en.
Jag fick aldrig ett fast arbete där men jag timmade på ett ställe, sen blev jag gravid och flyttade hem till mina gamla hemtrakter.
Tror och hoppas att de flest ungdomar har staken att flytta över Sverige/världen i jatk på ett jobb, men att vilja separera familjer är fel.
Visst jag vill ha ett jobb, men inte till vilket pris som helst.
Kommentarer
Trackback
