Svärmor ger mig lätt ångest, eller Balladen om det dåliga samvetet

Min svärmor är en helt underbar kvinna, liten och tuff, men väldigt korrekt och pedantisk eller vad man ska kalla det, jul ska vara på ett vis, födelsedagar på ett annat, släktmiddagar på ett och så fortsätter det.
Imorgon fyller min man år och självklart kommer svärmor, nu sitter jag här då jag enligt mig själv borde städa så det ser fint ut, vi har inte svinstia, men inte svärmorstandard, mannen han bryr sig inte, han är ju uppvuxen med henne och hennes renligthetsmani, ingen mani, men det ska vara väldigt städat.
Hon borde släppa på tyglarna lite och slappna av, för när hon har middag hemma för familjen, barn/barns partners och barnbarn så sliter hon ut sig trots att alla erbjuder sig hjälpa till, hon vill göra allt själv, annars blir det ju inte riktigt rätt. Hon säger aldrig att anledningen är den, men det märks ändå,
Är hon hemma hos något av sina barn och är barnvakt så städar och fejar hon trots det kke inte behövs, hennes äldsta barn är 44 och kan garanterat städa, men svärmor rycker gärna in då hon är barnvakt trots att alla hennes barn sagt att dom kan själva. Jag börjar tro att tanten är allergisk mot stök.
Imorgon kommer hon hit, jag känner ett måste att städa, men samtidigt vet jag ju att det inte behövs, vet svärmor gillar mig, men finns samtidigt en barnslig rädsla att hon ska tycka jag är en slarver, men hennes son slarvar ju lika mycket. men tror hon kör lite på gamla könsroller, och det kan jag inte påverka.

Svärmor, svårmor, du är bra, men släpp ditt städtvång en dag...

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0